Hej bloggen, och hemsidan!

Det sjukaste just nu är ändå att jag längtar efter snö, skare och att åka skidor på fantastiska fjäll SAMTIDIGT som jag längtar efter sommar, sol, och värme.

Eller så är det sjukaste just nu, om man tänker ordagrant, att jag är just det - sjuk.
Jag stämplade ut från jobbet 3h tidigare igår för jag kände mig hängig, hade ont i kroppen och frös och svettades om vart annat. Jag kände egentligen redan på morgonen att det var lite strävt i halsen (oklart) och att jag funderade på om detta var ett förkylningssymtom. Men jag tänkte att då får det i så fall bryta ut efter det här träningspasset för jag hade 20km löpning på programmet! Denna träningsvecka som var, den fjärde på mitt nya träningsår, har varit tung emellanåt. Vissa pass har varit tunga och jag har känt att både kropp och knopp har haft det kämpigt men jag har ändå krigat mig igenom passen. Så min känsla var väl rätt, det var något i kroppen som inte stod rätt till.

Och nu, som alltid - med facit i hand... Vet jag exakt vad det beror på. Jag har glömt bort att planera in min heliga vilodag där jag får riktig ordentlig kvalitetsvila! Japp, det var däääär skon klämde. Jag hade glömt att jag inte var odödlig! Det är sjukt men JA, jag blir kåt på pengar. Eller ja, ni fattar. Jag tar på mig pass, efter pass på jobbet, röda dagar hit och dit, mer OB-tid och mer pengar nästa löning. När pengar äntligen har börjat rulla in på kontot igen efter en vinter som skidåkare blir jag naiv. Jag jobbar och jobbar och får tillslut inte ihop pusslet med träningen och BOM. Ja, det är inget allvarligt egentligen. Jag mår redan bättre faktiskt. Mycket piggare redan efter x antal timmar sömn och en HEL dag i soffan framför mina kvarvarande avsnitt av BigBrother. Jag är sjukskriven idag, eller vad man säger, och imon från jobbet. Jag behöver det. Och inte heller får jag eller någon annan heller vistas på jobbet i dessa tider med förkylningssymptom.

Så, jag glömde bort det bara - min vilodag utan träning & jobb på schemat. Vilodagen som jag ibland tycker är så fjantig, och det tycker jag när jag jobbar mycket och tränar mindre. För när jag äntligen får en dag ledigt från jobb så tänker jag att det ska tränas som bara den den dagen. Men nä, jag behöver dig ibland. Vilan, vilodagen från ALLT!

Nu sitter jag DÄR och blickar ut över en park som äntligen börjar bli grön. Jag gör ingenting, jag chillar, och imon finns inga måsten heller. Tack. Skönt. Godnatt.

Nästa inlägg hoppas jag blir om hur bra min träning går.

På återhörande, HEJ!